I torsdags var jag på min första Tinder dejt. Nu kan ni välja hur ni ska regera på denna information och jag kommer därmed hjälpa er att tycka något. Tycker ni att jag saknar några av era tankar så kan ni kanske köra upp dem någonstans de passar bättre än på min blogg #bitchmodeon.
FÖRSTA TYCKANDET: Gud va pinsam hon äääääääääär som dejtar folk via internet, det är så lame och bara sååååå desperat. Kan hon verkligen inte hitta någon IRL??? Antar att hon inte har någon rolig personlighet och bara måste försöka hitta en snubbe genom att bara utnyttja killars deperathet.
ANDRA TYCKANDET: OMG, varför hänger hon på Tinder? Det är ju sjukt ytligt och alltså måste hon vara sjukt ytlig och därför tänker i alla fall inte jag vara kompis med henne för då kommer det smitta av sig och så kommer jag bli ytlig. Lika bra att bryta all kontakt nu!
TREDJE TYCKANDET: Gud va modig hon är! Man vet ju liksom inte om det är en seriemördare man kommer träffas. Livin’ on the edge brud!
FJÄRDE TYCKANDET: Va mycket fritid hon måste ha som har tid att lära känna nya människor! Jag har ju inte ens tid att ge min hund mat #såupptagen
JOHANNA TYCKER: Äntligen är YOLO-Malin tillbaka!
Ja alltså, detta med att gå på dejt, eller träffa någon från en dejtningssida kanske fortfarande är en liten kontroversiell grej. Jag tycker själv det kan vara fett bra om man känner för att Leana upp sitt sökande på sin soul mate eller bara vill träffa folk som redan har gått genom något form av filter. Tycker det är bra att man kan specificera vad man söker efter och vad man själv innehåller som paket. Alla dessa bra grejer med internetträffa någon försvinner dock lite med Tinder eftersom det mesta baseras på utseende. För er som inte vet får man upp olika bilder på folk och så får man välja om man tycker vederbörande har ett utseende man gillar eller om man inte uppskattar det. Gillar sedan vederbörande dig tillbaka kan ni börja chatta med varandra men gillar ni inte varandra så slipper ni se varandra igen. Lite ytligt alltså. Fast det kanske bara är vettigt? Eller jag gillar i alla fall att vara attraherad av den personen jag dejtar, annars så blir det väl bara rakt in i friendzone-hörnan?
Nu har jag i alla fall varit på en träff. Med en britt. Som verkade både intressant i form av fritidsaktiviteter, yrke och upplevelser. Sen så var han ju ett bra sätt för mig att öva på engelska. HAHAHA! Nej så tänkte jag inte innan träffen. För att verkligen egentligen inte velat gå på dejt men styrts av mitt behov att tänka ”Yolo” så var träffen väldigt bra. Snubben var rolig att lyssna på och vi fick njuta av god mat och god dryck. Jag är helt enkelt väldigt nöjd med träffen, det gav mig liksom en positiv erfarenhet av Tinder, fast frågan är om jag vill fortsätta träffa folk därifrån?
Folk som hänger på Tinder är allt från desperata och knäppa till riktigt roliga och intressanta människor så inget ont om människorna generellt! Det enda är att jag känner mig så otroligt dryg när jag inte kan träffa folk som verkar vara trevliga och som vill träffa mig. Jag känner mig som en riktig bitch som tror jag är någon drottning av Tinder och kan bete mig hur som men egentligen så har jag ju knappt tid för mina riktiga vänner. Och den eviga frågan man får av en del användare av Tinder ”vad vill du få ut av Tinder”, som jag inte har något bra svar på för jag vet inte. Få lyssna på andra människors liv och upplevelser? Nya perspektiv? Hur folk tänker kring vissa frågor? Jag har ingen aning men jag vet att jag inte är där för att hitta the Love of my life för jag tror inte jag har tillräckligt med plats för någon sådan i mitt liv just nu. Haha. Detta blev kanske lite för intimt men jag är nog lite upptagen med både plugget, Charm och försök att städa min lägenhet. Eller alltså. Hittar man rätt så skapas det tid.
Kommentera