Dagarna efter jul på Liseberg var hektiska. Plötsligt skulle vi spendera dagarna innan ”jullovet” med att lösa ett case från Konsultföretag XXX. Tre dagar av frenetiskt tänkande, långa nätter och dålig kosthållning väntade men vi tog det ändå rätt chill. Ingen av oss ville till Arkansas efter att Colin berättat att de bara har skog och Wal Mart där och ingen av oss hade egentligen tid till att dra iväg en vecka till ett ”tråkigt” ställe och göra ytterligare ett case. Ja det var priset om man vann tävlingen: en resa till Arkansas. Vi hade inte tid eller ansåg att Arkansas fanns på vår Bucket list… Och sen så vinner alltid ett lag bestående av människor som redan ställt upp i tävlingen ett år innan.
PITU consulting group! Om vi hade vunnit hade det sett ut såhär i USA
Vi började i alla fall genom att vaska Markus i någon hemsk mans-sjukdom. Sen så var vi överens över att vårt konsult-grupps-namn skulle vara PITU, vilket står för Party in the USA. Tack Miley. Jag tror det var det vi såg som priset eftersom att skriva ett till case kanske inte var vår dröm MEN att få festa loss i USA och då i lantliga Arkansas, som en riktig Miley Cowboy girl, hade ju varit fett. På onsdagen fick vi caset, på torsdag hade vi mjukiskläder-tema och på fredag hade vi business tema. Jag gick kanske in för hårt på alla teman. Under mjuksdagen kom jag till skolan i fejk Uggs, yoga byxor och en stor hoodie, samt ett par stora tygbyxor över yogabrallorna. Gick på ”möte” med Konsultföretag XXX och jag tror de kollade lika mycket snett på mig som jag på dem. Men jag var glad och nöjd ändå. Och antagligen de också.
Det blev helt klart bättre än förväntat :P
När andra grupper eller deltagare från klassen kom till vår grupp och hälsade på var de alla överraskade över att vi skrattade mer än grät. Vi grät inget alls utan vi hade 100% kul hela tiden. Tror man kunde höra våra skratt över hela campus <3 Det var fint. Och så kom Johan med världens buffé till oss på kvällen för att visa sin uppskattning över hur duktiga vi var på att casea… Jag hade faktiskt sjukt ont i magen på grund av att alla magrutor växten i en explosiv takt.
När jag hoppade i mina business-kläder på fredagen och kollade mig i spegeln kände jag mig utklädd. Vit skjorta, svart, mogen och lagom kort kjol och eleganta smycken fick mig att se ut som någon som skulle kunna gå på I. HAHAHAHAH. Det var att ha på sig kläder man inte brukar ha på sig. Vi fick dra lott över när vi skulle få redovisa och vi fick ganska så sent på dagen, vilket vi var glada för, då kunde vi ju öva innan :) Presentationen gick dock inte så bra, enligt mig. Tyckte det plötsligt kändes tråkigt att publiken inte verkade så glada eller entusiastiska, fast det kanske var meningen, som en utmaning. Kunde vi glada brudar och Andreas få deras hjärtan sjunga av belåtenhet av vår lösning på caset? Vi var kanske tråkiga att lyssna på? Jag vet inte, men det var ingen spiral som ledde en uppåt i humör utan jag tror vi drog ner varandra, publik och presentatörer.
På kvällen fick vi vår utvärdering och det som etsade sig fast från den utvärderingen var att både en av våra lärare och Konsultföretag XXX tyckte vi var ”low on energy”. Sen fick vi en crash course i att man alltid måste sälja sig. Tack, tack. Kanske måste trycka mer på att jag tycker att man får välja när i livet man vill sälja sig och när man bara vill klara sig. Som student är ju livet ganska fritt och man väljer själv hur man vill prestera sig själv och olika uppdrag och vad man vill göra. Och oftast vet man hur man framstår för andra. Många människor är ganska medvetna om mer än omvärlden, alltså även sig själva, och vi ville inte vinna. Vi brann inte för caset, men vi hade haft fett roligt ihop. Kul att få testa på att skriva ett case absolut(!) men att få kommentaren ”it seems like you were low on energy. Or you are always low on energy” fick mig typ att få damp och kritisera konsult-företaget. Så där lär jag inte få jobb i framtiden, fast jag vill nog inte jobba där. Börjar nog mer och mer förstå att det inte bara handlar om att hitta ett företag som vill anställa en utan hitta ett företag som kan ge mig värde, där de känner att de kan få värde från mig och där jag som person passar in.
Kommentera