Eftersom min kära vän Johanna nu för tiden prioriterar jobbet framför mig så dissade jag henne vid Hjalmar och gav mig ut på upptäcktsfärd (hon var i telefon med jobbet så jag tror inte ens hon märkte att vi skildes åt) LOLSADFACE. Jag tog bussen till Lindholmen och vandrade längst bryggan tills jag kom till den där Eriksbergsdockan/kranen/oranga-ställningen. Jag tror jag kan bo här. Det var en oerhört lugn stämning, alla jag mötte var antingen glada eller sprang, och det känns som en bra grannskap. Det enda dåliga med Eriksberg är att det inte finns någon godkänd badplats, man kan naturligtvis hoppa ner från strandpromenaden och ta sig upp vid någon räddningsstege men det hade varit roligare om kommunen hade kunnat godkänna bad där. Fast då hade nog priserna på bostäderna där gått upp och jag vill ju hinna fixa något där innan det sker ;)
Kommentera