Flytthjälparen Malin! Jag är dock världens sämsta flytthjälp, tyvärr. Så fort man ska bära något tungt, otympligt eller något som faller under kategorin ”MÖBLER SOM EJ BÖR LYFTAS” så börjar jag asgarva. Så att bära saker med mig innebär många stopp för att låta mig skratta klart. Sen får jag de andra att börja skratta också, visade det sig. Tänkte vara smart och lägga ner Saras täcke, filtar, morgonrock och andra tygsaker i en stor filt och ta det på ryggen, som tomten. Detta var väldigt svårt att bära samtidigt som man bar en dvdspelare, router och en herrans massa sladdar. Medan vi gick böjde jag bara mer och mer på ryggen för att inte tappa några tygbitar, så de som gick efter mig såg bara mina bara ben och sen den stora filtklumpen på ryggen och så lite sladdar som hängde och dinglade vid mina ben. När vi närmade oss Saras nya lägenhet tappade jag greppet och filten och successivt tappade jag en tygbit efter den andra. Vilket var tur för Sara som bar en spegel och hade fått ett skrattanfall och med säkerhet kunde ställa ner sin spegel på godtycklig tygbit.
Kommentera